Jag hade turen att vara pa Casa Abierto, barnverksamheten i kyrkan i Alajuelita, nar arkebiskop Anders och ett par andra ur den svenska delegationen kom pa besok. Jag fick hora historien bakom Casa Abiertos verksamhet (den verksamhet som jag troligtvis kommer tillbringa mycket tid i under min tid har i Alajuelita) och det stora behovet av en trygg och saker plats for barnen under dagarna da deras foraldrar arbetar.
Jag fick aven folja med pa en rundvandring i omradet. Alajuelita ar gtenerellt ett omrade som praglas av fattigdom, med mycket invadrare och tora sociala problem (vilket saklart inte ar ett resultat av varandra, men andock problematiskt). Gar man en bit bort fran kyrkan och mina vardar Jeannette och Pedros hus kommer man till ett omrade som kallsa Las Piñas. Har firade kyrkan sina forsta gudstjanserinnan man flyttade till kyrkans nuvarandelokaler. I Los piños bestar bebyggelsen till storsta delen av hus byggda i korrungerad plat, mellan vilak det slingrar sig sma leriga stigar. Hur invanarna tar sig dram under eftermiddagarnas regn ar en verklig gata. Alkohol, droger, kriminalitet och tonarsgraviditeter ar ett allt for vanligt instag vardagen har. Men som alltid – kontraster, kontraster. Ur platskjulen kommer skinande rena barn. Hur kvinnorna (for det ar kvinnorna som star fñr arbetet i hemmet har) lycket fa dygnets timmar att racka till annat an tvatt, ar en annan gata. Och overallt sticker exotiska blommor i bjarta, lysande farger fram. Rubirken pa detta inlagg var ett svar fran en av kvinnorna som var med under vandringen pa fragan om hur det gar med alla kablar som hanger i en enda rora mellan husen under de askvader som har kan bli minst sagt kraftiga.
Manga intryck att smalta, saklart. Det ar sa langt fran vart eget ordnade Sverige. Jag stror att alla de skrammande manga svenska som rostade pa Sverigedemokiraterna i sondagens val hade matt bra av att komma hit och tvingas oppna sina ogon genom motet men manninskorna har. Inte bara pa avstand betrakta och dra felaktiga slutsatser utan verkligen mota dem och fa hora deras berattelser och oden. Fast en resa till Costa Rica vore att kosta pa dem allt for mycket (och tank pa all koldioxid flygplanen skulle avge) – det racker med att de beger sig till ett omrade i narheten som skiljer sig fran det egna vana, trygga. For manniskor ar manniskor overallt, oavsett om de bor i Los Piños, Vaxjo, Stockholm eller Tomelilla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar