For att ta sig fran Alajuelita och in till San José centrum tar det ca 20-30 minnter. Denna resa har jag gjort ett antal gangerdenna veckan och darfor spenderat en del tid pa diverse bushallplatser. Ofta kanns tiden man star och vantar pa bussar, tag, forsenade manniskor eller bara pa att klockan ska bli lite mer som ganska sa daligt investerad tid. Men. Ser man sig lite omkring far man ofta se bade det ena och det andra. Darfor tycker jag, for det mesta, att det kan vara ganska trevligt att vanta pa bussen. Senaste dagarna har mitt bussvantande gett foljande iaktagelser.
AGGMYSTERIER
Igar sag jag en skapbil som korde forbi i full fart med alla dorrar oppna. I bilens innanmate gomde sig agg. Ett antal hoga staplar med agg. Hur nagon lyckas kora en skapbil full med agg uatn att komma fram till slutdestinationen med lastutrymmet fullt av aggrora ar ett mysterium, da det finns ett och annat hal i vagen och trafiken ar, minst sagt, kaotisk.
Med tanke pa mina formagor som chauffor (forsta och enda gangen jag korde mopen hamnade jag i en husvagg...) sa ska jag nog halla mig borta fran aggtransporter har i Costa Rica.
Har dessutom sett en glassbil, fast aggbil. Den spelade visserligen ingen kack melodi men hade likafullt en megafon pa taket som hogt och ljudligt pakallade grannskapets uppmarksamhet. Inte illa.
JOBBIGA KULTURKROCKAR
Allt ar saklart inte frid och frojd. Foljade ar ett typiskt exempel pa en jobbig kulturkrock.
Folk slar sina barn. Jag har sett det hemma hos folk - folk som daskar till sina barn nar de inte lyder. Och imorse sag jag det pa gatan. Kvinnan som saljer tidningar alldeles bredvid busshallplatsen blev trott pa sin gnalliga son - klatch. Ingen hojer pa ogonbrynet ens en millimeter.
Samtidig sa var en av gardagens storsta nyhter pa TV en filmsekvens som lackt ut fran skola dar lararen pa ett ganska brutalt och systmatiskt satt slog sina elever.
Jag kan inte tycka annat an att det ar dubbelmoral - men det verkar jag vara relativt ensam om.
VIGA PENSIONARER
Ar det mahanda allt detta katolska knabojandet i kyrkan som haller pensionarerna spenst vid liv? Bussarna har ar inte direkt handikappanpassade - aven om jag sett nagra med rullstols-/barnvagnasramp. Trots detta skuttar till synes skraltiga gubbar och gummor upp for hoga trappsteg som jag och mitt skrapade kna har svart att fixa. Imponerande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar