bland bananerna.

Vi har haft en fin helg bland blananplantagen i nordostra delarna av landet. Dar har kyrkan fyra forsamlingar och den mesta av var tid tillgringade vi i El Jardín dar Nehemías ar prast. Nehmías ar fantastiskt engagerad i sin forsamlig och arbetet dar. Forutom att arbeta med ekologisk odling haller han pa med massage, naturmedicin, har klasser dar han odlar med barnen i skolan osv, och har, som man kan ana, en valdigt helhetssyn pa livet, skapelsen och Gud.

I El Jardín lever man av bananerna, bade bokstavligt och bildligt. Stekta platanos, matbananer, har en hojdpunkt i den (inte alltid allt for roliga) costarikanska matkulturen och det ar pa bananplantagen man far sin inkomst. I den familj som bjod in oss att bo i sitt hem (ingen fara, vi ar bara 9 personer sen innan, vi sover pa golvet har inne i andra rummet sa ni far sova i sangarna...) arbetar alla pa plantagen, och de har dessutom bananodlingar pa sin tomt som extra inkomst.

Att arbeta pa de stora plantagen ar, som de flesta vet, ingen dans pa rosor. For en timmes arbete far man 800 colones i lon, ca 10 kronor. Man arbetar 8 timmar om dagen, 6 dagar i veckan - det ger inga gigantiska summor. Man har en anstallning pa 3 manader och darefter maste man byta plantage. Pa sa satt kommer plantageagarna undan lagen och slipper ta socialt ansvar for sina arbetare. Detta system forhindrar ocksa att arbetarna organiserar sig for att pa sa satt komma paverka sin situation. Organisering ar hur som helst forbjuden, och da hela familjen ar beroende av inkomsten fran plantagen ar situationen for arbetarna utsatt. En forbattring av situationen hade helt klart varit valkommen da arbetet ar hart och temperaturen ofta uppe i 40 grader. For att bananerna ska vara stora, fina och gula nar de skickas over till Europa och Sverige besprutas plantagen med stora mangder kemiklaier, ofta med flygplan. Dessa hamnar pa traden, pa marken, pa manniskorna som arbetar dar samt i omgivande omraden (men inte pa bananerna som skyddas av plastpasar). Detta leder till att manga manniskor lider av olika sjukdomar, andningsbasvar och sterilitet ar vanligt forekommande. Dessutom hander det att gifterna gar ner i vattnet och resulterar i magakommor och diarre. Den stora del av plantagearbetarna som ar papperslosa migranter fran Nicaragua ar ytterst utsatta. Utan papper inga rattighet.

Och om man inte har daligt samvete nog nar man ater sin fruktsallad kan man tanka pa att ananasen, som ar en explotionsartat vaxande industri i Costa Rica, ar an smutsigare. Pa 4 ar har anansaplantagen okat i yta fran 12 000 till 48 000 hektar, och de okar standigt pa bekostnad av Costa Ricas artrika och vackra natur.

Nar det galler bananerna kan man enkelt gora ett aktivt val genom att valja de med Faritrademarkning och darmed vara saker pa att de som odlat dem fatt skaligt betalt och sina rattigheter respekterade, med ananasen ar det svarare. Jag har, sa vitt jag kan minnas, aldrig sett Fairtrademarkt ananas ute i butikerna. Det ar dags att borja efterfraga, sa dyker den forhoppningsvis upp!