semestertider och solidaritetsaktion.

Tva skona semsetrar och sa lite annat dar emellan.

Som jag sist skrev var vi pavag till havet, det karibiska, for ett par dagars semester. Vi akte till Puerto Viejo, en trevlig liten stad ett par mil fran Chauita dar jag och Catrine var efter ranelandet. Tyvarr har det varit alldeles ovanligt daligt vader i Costa Rica senaste tiden, sa illa att floder svammat over och manniskor har dott i lerras. Sa att klaga over daligt semestervader kanns inte helt prioriterat, men det var hur som helst en del regn, lite mulet men ocksa lite sol. Vi hade fina dagar, hur som helst och Puerto Viejo var en trevlig stad pa det dar avslappnade karibiska sattet.

Tillbaka i Puriscal var det barngrupp i kyrkan pa lordagformiddagen. Pa grund av ovadret har en tv-kanal tillsammans med en av Costa Ricas banker startat en insamling dar man lovar att skanka dubbelt sa mycket som manniskor runt om i landet lyckas samla in. Darfor kom Gilberto till kyrkan utrustad med plakat och insamlingsbossa och hela barngruppen fick en genomgang i jesu karlek och vikten av att vara solidarisk med dem som har det svart. Darefter promenerade vi tillsammans runt bland husen och samlade in pengar och nar detta var gjort stallde vi oss vid landsvagen som gar strax utanfor byn och spande upp ett rep pa vilket tva stora plakat med texten "yo soy solidario" var fastsatt. Sa fick de bilar som ville passera helt sonika stanna och ge en slant i insamlingsbossan (och i utbyte fa en lite sak, en tandborste, en blackpenna etc) innan repet sanktes och de kunde kora vidare. Jag har svart att se en kyrkansbarntimmargrupp hemma i Sverige gora en liknande aktion, det kanns langt bort. Men oj sa trevligt det var. Och pa tva tva timmar samlade vi in 58 880 colones, vilket ar strax under tusen kronor. Bra jobbat alla fina barn!

Pa sondagen kom Helena och Joakim ut till Puriscal for att ga pa fodelsedagskalas - Christopher, lillebror i min familj, fyllde 7 ar. Vi bakade chokladbollar och han fick modellera i fina farger av sina svenska kompisar. Och sa bjods det pa tarta. Sondagsmassa i vanlig ordning och i mandags var det dags for nasta semester.

Det var andra kusten som gallde denna gang, sa nu har jag aven badat i Stilla Havet, vilket jag kan informera var kallare an det karibiska men helt klart badvanligt. Vi akte till Manuel Antonio med forhoppningen om att besoka den nationalpark som ligger dar och som sags vara sevard. Tyvarr var parken stang pa grund av allt restaureringsarbete efter regnet, sa det malet lyckades vi inte uppna. Men vi fick en skon dag pa stranden (min mage blev harligt jordgubbsrod, tjusigt) och det var varmt och skont - motsats till den snostorm jag fatt rapporter om fran Sverige, skulle man nog kunna saga.

Nu ar jag pa mellanlandning i Puriscal igen men imorgon ska vi aka och besoka forsamlingarna i Sarapiqi och vara dar over helgen. Rapport kommer.

Det mindre an tre veckor kvar tills jag kommer hem. Ska efter basta formaga njuta av den sista tiden innan jag kommer hem for att med liv och lust ge mig in i julbaket.